Ett litet pyre i magen
Berättade för några veckor sedan att jag hade lite hemligheter som jag då inte fick/kunde dela med er... Den ena vet ni ju redan; att vi köpt hus, och den andra kan jag berätta nu.
Vi väntar barn!
Den 5 januari är leveransdatumet och det känns jättebra såklart ;) Det är konstigt att tänka sig att det ska komma ännu en familjemedlem och såhär i vecka 11 känner jag inte av pyret i magen så mycket. Har varit fantastiskt trött förstås, men i övrigt är jag skonad från jobbiga graviditetsåkommor. Än så länge kanske man ska tillägga...
Idag är det dax för inskrivning på MVC - känns som ett kvitto på att det faktiskt är på riktigt. Det är konstigt att det inte känns mer verkligt. Man kan ju tycka att man borde vara mer på banan nu, det är ju faktiskt tredje gången! Men det är väl som alla andra gånger, det blir inte verkligt förrän vid ultraljudet.
Kram på er!
Simma lugnt
Måndag igen då. Sov ganska dåligt inatt på grund av att min säng var full av småkillar så jag fick inte så mycket plats som jag är van vid. Lucas vaknade vid 05 och var hungrig, vi hade hoppat över vällingen igår kväll, men Adam sov ända till kl 06. Pigg och glad satte han igång att leka och glömde alldeles bort att han inte ätit något... Men när jag började göra iordning en flaska så kom han på det förstås och blev jättehungrig ;)
Har lämnat stora killen på dagis och minstingen ligger och sover. Själv har jag kört en runda med kantklipparen och ska börja ta tag i lunchen snart. Ikväll blir det premiär på simhallen! Årskort ska inhandlas och jag ska se om jag kan få tag i en baddräkt också så jag slipper simma i bikini. Sen är det dags. Nu kör vi! som Lucas brukar säga.
Har lämnat stora killen på dagis och minstingen ligger och sover. Själv har jag kört en runda med kantklipparen och ska börja ta tag i lunchen snart. Ikväll blir det premiär på simhallen! Årskort ska inhandlas och jag ska se om jag kan få tag i en baddräkt också så jag slipper simma i bikini. Sen är det dags. Nu kör vi! som Lucas brukar säga.
En händelserik helg
Så var helgen över. En händelserik helg har det varit, med både positiva och negativa händelser. Helgen började med kontraktskrivning fredag eftermiddag i Vällingby. Såå skönt att huset är sålt och allt är klart. Det har varit lite tufft de senaste veckorna med renoveringar, storstädningar och visningar... Och psykiskt har det varit jobbigt också. Man vill ju inte bli stående med två hus, så det är mycket som står på spel. Trots en knagglig början och en minst sagt utdragen budgivning så blev det rätt bra i slutändan. Även om vi självklart hade hoppats på lite extra klirr i kassan så får vi väl anse oss nöjda.
Lördagen bjöd på marknad i gamla Bålsta och firande av vår nationaldag och den spenderade vi tillsammans med våra nya vänner och grannar på Skeppsvägen. Väl hemma igen på eftermiddagen började kaoset. Adam som somnat i vagnen på vägen hem vaknade tvärt och var hysteriskt ledsen. Han hade svårt att svälja, saliven rann ur munnen och han började få röda prickar över hela kroppen och i ansiktet. Och han grät och grät och grät. Utmattad somnade han flera gånger i min famn men vaknade tvärt igen av att det gjorde ont att svälja. Vi ringde sjukvårdsupplysningen och fick en akuttid hos jourläkaren i Enköping. Väl inne togs halsodling och sänka och läkaren var säker på att det handlade om scharlakansfeber. Men det visade sig att det "bara" var ett virus. Tjock i halsen och ont hade han, men ingen hjälp skulle han få... Vår lilla kille. Vi åkte hem igen och Adam somnade i bilen men vaknade igen när vi slog av motorn. Och satte igång att gråta igen... Vi försökte ge honom både vatten och välling men han vägrade tvärt att svälja någonting. Han bara grät mer och mer. Till slut gav vi honom en alvedon till och jag la mig med honom i sängen, och till slut somnade han faktiskt. Och sov. Från 18 till 24 sov han. Och vaknade med ett leende. Vad sjutton?! Han låg där i sängen bredvid mig och småpratade och log, tills han väl kom ihåg att han var hungrig (han hade ju inte ätit sen kl 13 dagen innan) så då fick jag springa upp och göra en flaska välling som han hällde i sig och sedan somnade om. Lugn och trygg. Konstigt, men jätteskönt! Det tar på krafterna när ens barn är sjuka. Man vill ju hjälpa dem och det är jobbigt att se dem ha ont.
Söndagen blev lugn. Vi vaknade tidigt och sov i skift fram till klockan 09 då vi tog oss i kragen och bestämde oss för att det var morgon. Barnen mådde bra så vi åkte upp till mamma och pappa och åt pannkakor men innan dess tog vi såklart en tur förbi Gröna Dalenskolan och röstade. Efter lunchen blev det Coop för att handla lite och sen hem igen. Lucas lekte med några småtjejer som nyligen flyttat in i området, som sedan byttes ut mot Noah och hans familj som kom och åt middag med oss och stannade tills det var dags att gå in och lägga grabbarna. En skön dag. Och tror ni inte att vi fick besök av inte mindre än tre husspekulanter som inte sett att visningen idag var inställd! Det kändes lite snopet faktiskt, för både oss och säkert för dem också. Tänk om vi väntat några dagar med att skriva kontrakt. Kanske hade någon av de nya nappat och gett sig in i budgivningen. Kanske hade det blivit ett helt annat pris då.... Men men, gjort är gjort, ingen idé att spekulera mer över det.
Nu ska jag sätta mig i soffan med mina grabbar. Ha det bra alla!
Lördagen bjöd på marknad i gamla Bålsta och firande av vår nationaldag och den spenderade vi tillsammans med våra nya vänner och grannar på Skeppsvägen. Väl hemma igen på eftermiddagen började kaoset. Adam som somnat i vagnen på vägen hem vaknade tvärt och var hysteriskt ledsen. Han hade svårt att svälja, saliven rann ur munnen och han började få röda prickar över hela kroppen och i ansiktet. Och han grät och grät och grät. Utmattad somnade han flera gånger i min famn men vaknade tvärt igen av att det gjorde ont att svälja. Vi ringde sjukvårdsupplysningen och fick en akuttid hos jourläkaren i Enköping. Väl inne togs halsodling och sänka och läkaren var säker på att det handlade om scharlakansfeber. Men det visade sig att det "bara" var ett virus. Tjock i halsen och ont hade han, men ingen hjälp skulle han få... Vår lilla kille. Vi åkte hem igen och Adam somnade i bilen men vaknade igen när vi slog av motorn. Och satte igång att gråta igen... Vi försökte ge honom både vatten och välling men han vägrade tvärt att svälja någonting. Han bara grät mer och mer. Till slut gav vi honom en alvedon till och jag la mig med honom i sängen, och till slut somnade han faktiskt. Och sov. Från 18 till 24 sov han. Och vaknade med ett leende. Vad sjutton?! Han låg där i sängen bredvid mig och småpratade och log, tills han väl kom ihåg att han var hungrig (han hade ju inte ätit sen kl 13 dagen innan) så då fick jag springa upp och göra en flaska välling som han hällde i sig och sedan somnade om. Lugn och trygg. Konstigt, men jätteskönt! Det tar på krafterna när ens barn är sjuka. Man vill ju hjälpa dem och det är jobbigt att se dem ha ont.
Söndagen blev lugn. Vi vaknade tidigt och sov i skift fram till klockan 09 då vi tog oss i kragen och bestämde oss för att det var morgon. Barnen mådde bra så vi åkte upp till mamma och pappa och åt pannkakor men innan dess tog vi såklart en tur förbi Gröna Dalenskolan och röstade. Efter lunchen blev det Coop för att handla lite och sen hem igen. Lucas lekte med några småtjejer som nyligen flyttat in i området, som sedan byttes ut mot Noah och hans familj som kom och åt middag med oss och stannade tills det var dags att gå in och lägga grabbarna. En skön dag. Och tror ni inte att vi fick besök av inte mindre än tre husspekulanter som inte sett att visningen idag var inställd! Det kändes lite snopet faktiskt, för både oss och säkert för dem också. Tänk om vi väntat några dagar med att skriva kontrakt. Kanske hade någon av de nya nappat och gett sig in i budgivningen. Kanske hade det blivit ett helt annat pris då.... Men men, gjort är gjort, ingen idé att spekulera mer över det.
Nu ska jag sätta mig i soffan med mina grabbar. Ha det bra alla!
Bättre och bättre dag för dag
Jag är bättre i ryggen idag tack vare min kiropraktor Håkan OCH inte minst min älskade make som varit hemma och tagit hand om barn och hem sedan i torsdags så jag fått vila ryggen. Vad skulle jag göra utan dem?! Har till och med varit på en liten promenad nu på kvällen utan alltför stora problem. Det går åt rätt håll... Nästa vecka är det jag som går och köper mig ett simkort på badhuset - för nu jäklar ska det bli ordning på den här kroppen! Man kan ju inte må som en gammal skröpplig tant på 85 när man inte ens fyllt 32...
